Konståkningskonventet Bosön,
24–25 september 2005
Det var en glatt gäng som reste till Stockholm för att förkovra oss i det nya bedömningssystemet och samtidigt träffa konståkningskollegor från hela landet. Konventet gästades av över 300 delegater, från Trelleborg i söder till Kiruna i norr. Vi bjöds på ett fullspäckat program, vissa av föreläsningarna var extremt populära vilket gjorde att arrangörerna fick ändra lite i grupperna för att det helt enkelt inte fanns plats för alla på vissa föreläsningar. Detta gjorde att vi hamnade på föreläsningar som vi ej hade anmält oss till, men med duktiga föreläsare blir ju allt intressant.
Här nedan har vi försökt förmedla lite av vad som sades på respektive föreläsning och vi hoppas att detta kan ge ett litet hum om vad vi fick lyssna på och vad som händer i konståkningssverige.
Följande personer var med på konventet och alla har deltagit med något till nedanstående rapport:
Pia Andegren (tränare), Idah Collin (tränare), Lena Collin (styrelse), Angelica Eliasson (tränare), Linnea Eriksson (tränare) Annette Olsson (styrelse) och Heidi Vuoppola (styrelse).
Kick off
Inledningen på konventet var en kick off, då SKF:s ordförande Nils Källmark hälsade oss välkomna. Följande skummades igenom under kick offen:
SKF kommer under hösten med en ny hemsida som skall vara enklare för de som lägger ut saker på sidan (alltså kommer de att bli ännu snabbare att lägga ut viktiga dokument).
Testbestämmelser
En arbetsgrupp med tränare och domare kommer under 2 år att revidera testbestämmelserna.
2005/2006 inga förändringar
2006/2007 fritest anpassat för ISU
2007/2008 Nya reviderade testbestämmelser träder ikraft
Ny tävlingsform
SKF har fått pengar från handslaget och genmför under två år en genomgång av våra tävlingsformer. Under 2005/2006 kommer man att besöka varje distrikt i landet för att se och kartlägga distriktens önskemål.
Målsättningar
Behålla bredden upp i junioråldern
Behålla åkare som vill dra ned på tränings- och tävlingsdelen
Utveckla stimulerande tävlingsformer
möjligöra skoltävlingar, vuxentävlingar
bredda konståkningssporten
skapa stimulerande mötesplatser för samtliga tävlingsnivåer
Alternativa tävlingar
Showtävlingar
Rikstäckande Showtävlingar B-C nivå
tävlingar i enbart tekniska element (C-nivå)
tävling i enbart framförande C-nivå
tävling i enbart teknik A och B nivå
tävling i enbart components A och B nivå
Fysprofil
Ett test för ungdomar är på gång (detta utan vikter)
ISU Judging System – Levels
På detta seminarium gick Andrea Dohany och Karin Gustavsson (tränare för Team Surprise) igenom olika ”levels” inom det nya poängsystemet. Numera är det mycket för tränarna att hålla reda på. Rätt steg i rätt ordning för att kunna få så höga poäng som möjligt. Steg och formationer gicks igenom. Även om Angelica och jag (Idah) läst igenom reglerna både en och två gånger var det bra med en genomgång. Det var bra både för att få bekräftat att vi förstått rätt och för att fylla i vissa hål. För mer information se Communications nr. 1347, 1341 och 1323 på www.isu.org .
ISU Judging System – arrangörsutbildning
Föreläsare: Petra Tyrbo , SKF
När det gäller arrangörsbiten lär det bli en ganska stor skillnad mot tidigare. De nya reglerna kräver att en nationell tävling skall ha:
TC – En teknisk kontrollör vid is
TS – En teknisk specialist vid is
Ass TS – Assisterande teknisk specialist vid is
DO – En dataoperatör som för in data under tävling
VO – En videofotograf som skickar sekvenser av åk till domare
Varje tävling kommer att ha domare som skall var utrustad med varsin dataskärm (pekskärm) och den tekniska specialisten vid is bedömer vilken typ utav rörelse det rör sig om. Den tekniska specialisten skickar via data vilken typ utan rörelse det rör sig om till domarna, som på sina pekskärmar får upp just den rörelsen och skall sätta en bedömning om utförandet.
Bedömningen görs från ett basvärde (Base Value) och antingen får man poäng över basvärdet eller under.
I slutänden handlar det om att poängen från domarna läggs ihop och de tävlande får tekniskt poäng, poäng för programkomposition, avdrag och allt detta slås ihop till den totala poängen för åket – vilket ger placeringen när alla åkt.
Funktionärer vid videobevakning och komplett utrustning
Vid arrangemang skall föreningen ställa upp med en kameraperson (VO), en som sköter ISU:s beräkningsprogram (ISUCalcFS), tidtagare (en person som tar tid på avbrott) och den personen skall stå bredvid skiljedomaren
Förbundet tar ut (som domare) videooperatören, den som väljer klipp ur tävlingsåket och skickar till domare. Förbundet tar även ut dataoperatören, den person som matar in de tekniska benämningarna som TS och TC identifierar på is och som skickas till domarnas pekskärmar.
En förening kan även ha manuell inmatning av datan och då är det två personer som skall sitta och mata in uppgifterna i beräkningsprogrammet (ISUCalcFS), lapplisor springer med domarprotokollen till datarummet där inmatarna sitter. Lite bökigare och det resulterar i att poäng för åk blir förskjutet.
Kostnader då?
Arrangören betalar för så många personer som man skulle gjort med det gamla systemet.
Vill man läsa mer om systemet: http://www.isujudgingsystem.com/där finns systemkrav och program att hämta.
Dartfish– ett teknikanalysprogram
Föreläsare: Andrea Dohany och Ladislav Vince
Utrustning som krävs
• Dator
• Digital Videokamera
• Mjukvara
• Minne
• Fire Wire – koppla videokamera till dator
• Windows XP
• Internet Explorer 5.5
Vad kan du använda programmet till
• Pro Suite
• Live – TV
• Classroom Utbildningsprogram
• Dart Trainer – Föreläsning
Videoanalys
• Bearbeta videoanalyser
• Slow motion
• Klippa videosekvenser
• Jämföra olika bilder samtidigt
• Zoom in/ut
Man kan…
… spela upp i vilket tempo man vill. Stoppa när du vill för att se vad du vill i just det momentet som visas.
… se två bilder bredvid varandra på skärmen. Jämföra dessa två.
… spara allt i ett bibliotek om man vill.
… lägga bilder på varandra och därmed jämföra dem. Viktigt: samma vinkel.
… lägga in linjer för att se olika lutningar på kroppen.
… t.ex. zooma in fötterna
… använda förstoringsglas.
… kolla vinkeln på hur mycket t.ex. taggarna lutar från isen.
… mäta hur högt man hoppar, hur länge man är i luften. Vad fötter och armar gör och inte gör.
… se många sekvenser av t.ex. ett hopp.
… jämföra fyra team samtidigt.
… ställa in längden på videsekvensen. Ställa in hur länge innan man ska börja spela in, sedan titta direkt.
… spela in från en annan kamera.
… via Internet skicka videoklipp till åkare. Åkarna kan få ett eget konto på Dartfish.
Helst ska man ha samma vinkel på det som ska jämföras. Man kan själv ställa in från vilken vinkel det ska startas ifrån.
Det är tidskrävande att fixa allt runtomkring.
När man filmar ser man inte vad som händer egentligen. Elektroniken kan ställa till det, systemet kan vara långsamt, ibland p.g.a. att det är kallt i ishallen.
Pris: 20–40/80 000 kr. Det runtomkring avgör hur mycket allt kostar.
14000 kr: Alla funktioner utom en. Funktionen ”Analyzer” räcker ganska långt.
Finns på Internet: http://www.dartfish.com/Där finns en provversion som man kan prova gratis i 30 dagar. Sedan behöver du beställa en licens för att det ska fungera. Du får då en USB-port.
Klubben Online
Föreläsare: Mikael Dahlin
N3sport Ab driver Klubben Online och startade 1 mars 2000. De har 12 anställda och sysslar med att föra ut idrottsklubbar på nätet. I basversionen som klubbar kan ansluta sig till ingår: medlemsregisterhantering, LOK-redovisning (idrottsstödet), årsrapportering, koppling till egna förbundet online, lägga in egna nyheter, sprider regioninformation, aktivitetskalender, marknadsplats och anslagstavla.
Föreläsarna berättade om fördelarna med anslutning och YKK har väl egentligen inget behov av att ansluta till Klubben Online, vi har en väl fungerande hemsida.
Från nybörjare till världselit i paråkning på 2 år
Niklas Hogner är 20 år och har tränat singel i hela sitt liv. Han tyckte att han ville prova på något annat och fick då möjligheten att prova på paråkning med en rysk tjej som heter Angelika Pylkner.
Deras tränare heter Nelli och är Angelikas mamma.
Niklas intresse för paråkning började i Finland 1997 när han såg paråkning "live" för första gången.
År 2003 slutade han med singelåkning och började träna med Angelica som flyttade till Linköping där Niklas bor.
De tränar ca 18 tim/veckan på is och har golv, fys och dans ca 12 tim/veckan.
Första året tränade dom nästan bara saxning och åter saxning. Kanske lite bågar och steg ibland. Men sedan började de jobba med ett program som slutligen blev klart!
De åkte runt på några uppvisningar och fick visa upp sig för den kritiska konståkningspubliken – och de gjorde succé!
Men allt är inte lika roligt. Angelika var skadad en längre tid och det blev språkliga missuppfattningar mellan dem, men de åkte i alla fall iväg på junior-VM och slutade där överraskande på femte plats.
Så, i år satsar de för fullt och hoppas på pallplaceringar.
Fysträning teori och praktik
Föreläsaren Leif Larsson pratade mycket om Ah , atletisk kroppshållning. Huvudet är en förlängning av kroppen och ska hållas upprätt. Vi fick en påminnelse om att rätt hållning förebygger belastningsskador.
Fysträningen ska alltid anpassas till den sport man håller på med. Tyvärr gick han därefter igenom rotation och hoppövningar främst för singelåkare. Gick inte att hämta så mycket till teamåkning därifrån.
Praktiken var desto bättre med övningar som kan användas även med våra teamåkare.
Något vi gick igenom extra mycket var knäböj och core.
Knäböj är viktigt för oss konståkare eftersom det gör fotleden rörligare. Rörligare fotled förminskar risken för skador i knäleder. Det är även en bra övning för köttbullen/skjuta hare.
Core (statiskt muskelarbete där man håller en position en längre stund) är väldigt bra för att stabilisera muskler. Vi gick även igenom olika core-övningar.
Fysträning är oerhört viktigt men den viktigaste träningen som konståkare har är själva konståkningen.
Föreningsjuridik
Föreläsare: Björn Sahlin
Varje idrottsförening måste ha stadgar och grunden i dessa stadgar skall vara de som Riksidrottsförbundet har satt upp, men även respektive idrotts riksförbunds stadgar skall beaktas. För YKK gäller alltså RF:s stadgar och SKF:s stadgar skall bilda grunden i våra egna stadgar. Föreningen skall vara en juridisk förening, vilket innebär att föreningen kan ingå avtal, inget personligt ansvar för medlemmar eller styrelse och att föreningen svarar endast med sina tillgångar.
Under föreläsningen var det frågorna som var mest intressanta. Vilka får rösta t.ex? Och det förklarade Björn Sahlin med tydlighet – det är medlemmarna som får rösta, man får inte rösta genom ombud (t.ex. om förälder vill driva en fråga och inte är medlem får den föräldern inte använda barnets rösträtt).
Icke medlem har inte rätt att vara med på årsmöte – inte ens för att bara lyssna!
Motioner skall inkomma till styrelsemötet innan årsmötet då motionen skall gås igenom och styrelsen skall besluta hur vi som klubb förhåller oss till motionen – detta för att en motion inte skall kunna stå oemotsagd på själva årsmötet.
Adjungerande styrelseledamöter – till exempel tränare är bra att ha med som adjungerande medlemmar, de har ingen rösträtt men kan framföra viktig information inför röstning.
För att undvika jäv skall inte revisorn vara med på styrelsemöten.
Det är enbart årsmötet som kan välja/utesluta styrelsemedlemmar.
Vid rösträkning är det bara ledamöternas röster som räknas, suppleanterna får inte rösta men skall alltid vara med på möten.
Om föreningen inte får ihop en styrelse (minsta antal delegater) kan hela föreningen likvideras!
Det är alltså mycket viktigt att vi som förening har en fungerande styrelse, hela YKK:s framtid och existens hänger på att vi har en styrelse (viktigt att föräldrar, gamla åkare, övriga engagerade görs aktiva inom olika delar av föreningen för att vi skall kunna ha en ”styrelse-pool” att rekrytera ledamöter inför kommande årsmöten!).
Hur man startar ett team
Föreläsare: Gunilla Nilsson
Här blev det snarast en diskussion med intresserade klubbar (5 stycken) som var beredda att starta team. Man ser framförallt en svårighet i att få mer istid från kommunerna samt att tränare är rädda att lämna ifrån sig istid.
Ett sätt kan vara att två klubbar slår ihop sig om ett lag (typ Kungsbacka/Mölndal).
Fysprofiltest
Föreläsare: Richard Nilsson , SOK.
Alla i Topp- och Talangsatsningen och de framtida OS-kandidaterna använder sig av fysprofilen.
Det hela började med att man började följa upp alla de fystester man gjorde redan innan. Men som innan bara hade blivit gjorda, men som det inte blev något av innan. Testerna struntar i trender som bara är till för motionärer. Då missar man viktiga bitar.
Fysisk träning – långsiktig helhet, inte kortsiktigt; genvägar.
En otränad person har konditionsvärde 40. Fotbollsspelare: 65. Gunde Svan: 90.
När det inte går att mäta resultat krävs fysprofilen för att få en koll på vad som krävs. T.ex. konståkning. Alla lagsporter.
Man måste ha fys för att fixa resten av den ”vanliga” träningen. Alla i ett lag kan inte få ut all fys man behöver på en ”vanlig” träning.
Kravanalys av förbunden; få veta vad förbunden vill. Att det är seriöst. Man mäter fysiken i olika delar och får poäng efter hur mycket man kan. 10 poäng är optimalt för att tävla på VM-nivå.
De olika delarna
Styrka – motstånd, skadeförebyggande
Power – spänst, snabbhet
Aerobt – hjärta, lungor
Anaerobt – muskeluthållighet
Rörlighet
Gren specialitet – t.ex. Rotation
Man kan inte göra något annat i sin idrott än vad man har fysik till .
Fysik faller när testerna tas bort. De senaste 15 åren har styrkan gått upp. Inget har hänt på Power, beror på fel styrekträning.
Aerobt har gått upp lite, medan Anaerobt har gått rakt ner.
Vi var bättre fysiskt tränade förr.
Inte ens tränarna vet ibland vad som är bra dåligt eller vad man ska göra för att bli bättre.
Testerna utförs 2-3 gånger/säsong. Ett totalt test kan genomföras i mitten av tävlingssäsongen, om det passar.
Test = bevis på vad man kan, är bra på.
I ett lag kan det finnas väldigt olika konditionsvärden. Det är upp till tränaren att få ordning på detta. Olika värden medför att återhämtningen blir olika lång.
Det kan vara bra att prova på testerna innan man åker till testplatsen.
Hemsidor: http://www.sok.se/http://www.fysprofilen.se/På hemsidan får man en egen personlig historik.
Fysprofiltesterna kan användas från 10 års ålder, SKF är en av få som gör detta.
Elit- fysprofilen kostar 125 kr/åkare, + kostnader för att åka med utrustningen till olika ställen.
Det är inte klart än, men antagligen kommer det att komma ett 8 veckor långs träningsprogram som kommer att kosta ca 100 kr.
Det kostar 125 kr varje gång du lägger in resultat på din personliga sida. Det behövs användarnamn och lösenord för att kunna se resultat.
En och samma övning kan utföras på olika ställen beroende på idrotten. Varje övning har 1–10 skala.
Poäng medför inget fast resultat. Det går att rubba på dem.
Tränarens roll som mental rådgivare
Föreläsare: Regina Jensen och Christina Helgesson
Använd dig av den mentala biten redan på träning.
Samarbete mellan tränare/åkare; kommunikation. VIKTIGT
Skapas genom
• Kommunikation
• Långsiktigt arbete
• Planering åkare
tränare
grupp av åkare (singel)
styrelse
• Kompetens, utvecklig.
Olika typer av allianser
• Aktiv – Coach (viktigast)
• Grupp – Coach
• Aktiv – Aktiv
Vad krävs?
• Trygghet
• Glädje
• Fungerande kommunikation
• Ömsesidig respekt
• Förtroende (för varandra)
• Öppenhet, sanning
• Stöttande
• Högt i tak. Alla har rätt att säga sin åsikt.
• Gemenskap. Jobbar tillsammans.
Mental rådgivning
Förutsättningar för tränare
• Tro på detta arbetssätt, att det gör skillnad.
• En process som pågår hela tiden.
• Integrera processen i vardaglig träning, samt tävling.
• Skaffa kunskap om mental träning.
• Utveckla kommunikationen. Hur känner åkarna?
• Rätt: Du ska göra så här. Fel: Du ska inte göra så här.
• Agera på samma sätt som förväntas av aktiv.
• Visa hur de ska göra, inte tvärtom.
• Medvetandegör vilka förändringar som krävs av dig.
• Vilka brister har jag?
• Vad behöver bli bättre?
• Kommunikation, kroppsspråk, röstläge, ögon, m.m.
• Balans mellan krav och förmåga.
• Personliga utvecklingen viktig.
Samtalet med dig själv
• Medvetandegöra (röstläge m.m.) Se fram emot varje dag.
• Belöna dig själv (vid något bra)
• Undvik att vara för tuff mot dig själv. Livet består av toppar och dalar.
• Ta reda på positiv laddade ord för dig, använd dem. T.ex. flyter, sväva o.s.v.
• Dagens första samtal. POSITIVT
• Fokusera på det som händer NU .
• Tankestopp, stanna upp – börja om.
• Undvik negationer (INTE)
• Ditt inre samtal avspeglar sig i ditt kroppsspråk.
Din självbild
• Ditt inre samtal påverkar din självbild.
• Påminn dig om dina gånger du lyckats.
• Anta utmaningen – visa för dig själv att du kan.
• Gläd dig åt beröm.
• Skilj på person och prestation.
• Visualisera. Se dig själv i positivt tillstånd.
• Våga se möjligheter istället för svårigheter.
• Hitta glädje, le mycket och ofta.
• Läs in dig på vikingalagen/ jantelagen.
Kommunikation/Kroppsspråk
• Medvetandegör ditt sätt att kommunicera.
• Medvetandegör ditt kroppsspråk.
• Träna på att prata.
• Använd rösten på olika sätt.
• Få ögonkontakt – ”glada ögon”
• ”Bekväm” klädsel (träning, tävling)
• Kroppshållning
• Ställ frågor –> Svar –> Nya frågor. Vad, hur, när, varför, vem/vilka
• ”Fake it till you make it”
• Le mycket och ofta, underlättar kommunikationen.
Coaching
• Intuition
• Lyssna
• Bygga relationer.
• Ställa frågor.
• Ge stöd och återkoppling.
Avslappning
• Medvetandegör muskelspänning, andning m.m.
• Lär in enkla typer av avspänning
• Triangelandning; in – håll – ut.
• Avslappning
• 10 andetag (andas från magen)
• musik
• ”Mini Time- Out”
Visualisering (skapa positiva bilder)
• Lättast att skapa i avslappnat tillstånd.
• Öva dagligen.
• Titta på det du vill se UR eller I.
• Se färger, hör ljud, koppla på känslor.
Balans/energi
• Planering
• Samband mellan krav – prestation
• Tidsfördelning mellan arbete/idrott – familj – socialt – fritid
• Bli medveten om vad som ger dig energi
• Undvik saker som stjäl energi.
• Lär dig hantera energitjuvar genom att träna på att se tillvaron ur mer än ett perspektiv, motåtgärder.
• Le mycket och ofta.
Glädje/humor
• Le mycket och ofta
• Bjud på skämt.
• Skratta åt dig själv med värme.
• Ta tillvara på alla tillfällen att skratta.
• Sätt allt i ”sitt rätta”. Perspektiv för att få bort ”gravallvaret”. Det är trots allt ”bara” idrott vi håller på med.
• Idrott ÄR ROLIGT!
Gå vidare ganska fort. Man kan sörja, ett tag.
• Planering är ett mentalt redskap.
• Få rutiner.
Efter tävling
• Behandla dem inte olika beroende på om det har gått dåligt eller bra.
Idrottshögskolan
Föreläsare: Linn Arvidsson och Linda Stenström .
IH är den enda tränarutbildningen i Sverige på högskolenivå. Både idrott och teori.
Finns olika program:
Lärarprogram 140-220 p
Hälsopedagog 120p = 3 år
Sport management (administrativ utbildning) 120p
Tränarutbildning 80-120p. Examen efter 2 ellr 3 år.
För ansökan krävs:
Tränarutbildning steg II
Aktiv på elitnivå 3 år
Tränarerfarenhet 5 år
Intervju = skolan har 10% inflytande. Denna intervju är jätteviktig! Ett personligt brev.
C:a 100 sökande, de tar in c:a 30.
Detta var alltså en kort presentation av de föreläsningar vi fick möjlighet att lyssna på. Jag hoppas att ni har fått en inblick i utbudet av föreläsningar och vad vi faktiskt sysslade med under helgen. En helg med ett späckat program som var både intressant och mäktigt. Och på lördagskvällen blev det middag med utdelning av diverse förtjänstmedaljer och vackra tal, dansuppvisning av duktiga showdansare, presentation av en träningsskridsko för inomhusbruk (jajamen, en slags rullskridsko med möjlighet att åka åt alla håll, göra snabba svängar och till och med hoppa lite lätt) och allmänt prat runt borden. Trevligt att träffa andra föreningar, att diskutera och jämföra mellan klubbar, få tips och råd, få information om nya produkter och hjälpmedel – precis lagom mängd information, varvat med lite trevligt gemyt!
/ Heidi Vuoppola