JAK Lift Handbok
Vinter 2008-2009
Innehållsförteckning
Allmänna Instruktioner
Huvudarbetsuppgifter för JAK-liftpass.
En Vanlig JAK-Liftpass.
Säkerhet i Skidbacken.
Om Lift Stannar
Liftkort och Regler
Liftkassa och Kontanthantering.
Redovisning av dagskassa.
Årskort betalda via träningsavgiften.
Utbildning.
Övrigt
Samarbetar med Friluftsfrämjande.
Kontakt
Bilagor
Bilaga 1, Livräddande första hjälp till vuxna.
Bilaga 2, Livräddande första hjälp till barn.
Bilaga 3, Exempel av liftkassa redovisning.
Bilaga 4, Exempel av Lift Driftjounal
Denna handbok är avsett för att samla och summera grundläggande information som JAK medlemmar kan behövas för att stå i liftpass. Mer information finns i ”Handbok för Lift & Pist Personal” som står i hylla ovanför TV-apparat. Information i denna handboken kan ändras/uppdateras löpande under säsong. Därför kolla alltid på webben eller liftpärm för senast uppdatering.
Bemanningslista kommer att vara klar vecka 44 2006. Bemanningslistan på hemsidan uppdateras kontinuerligt av Michael Hjorth efter information från resp. lagledare.
Att bemanna och driva lift på vardagskvällar och helger är en del av klubbens åtagande mot kommunen. Som alla andra ideella föreningar är JAK beroende av att alla i klubben dela på de arbetsuppgifter och ta minst de antal pass styrelsen har fastställt.
De JAK-medlemmar som står i liftpass anses som motsvara Liftskötarbiträde. Som Liftskötarbiträde skall man känna till de mekaniska och elektriska säkerhetsanordningarna vid stationen och skall noga följa de instruktioner liftskötaren (dvs Per) lämnat beträffande arbetet och vad som skall iakttas vid fel eller fara, t ex lin-urspårning.
Följande huvudarbetsuppgifter ingår i JAK-liftpass:
- Liftdrift
- Liftkort försäljning och redovisning
- Ordning i liftspår och skidbacken
- Prioritera och samordna liftkö
JAK är ansvarig att bemanna liften alla kvällspasset på vardagar och alla helger.
- Kvällspass: 18:00 – 21:00, räknas som 1 pass
- Helgpass: 9:00 – 16:00, räknas som 2 pass
Ibland, särskild när man är ensam i liften, känner man ofta att handen inte räcker till. Då måste man prioritera. Följande prioritering rekommenderas:
- Säkerhet ska alltid stå första plats. Undvik all möjliga personskada.
- Liftdrift.
- Liftkort försäljning
- Kassa redovisning
- Planera och kom i god tid (minst en kvart innan). Det vore bra om man kollar bemanningslist och tar reda på vem som kommer efter dig, innan man kommer till Bruket.
- Kör in bilen innanför grinden, vänd och parkera bilen (Vid behov kan man köra upp bilen till toppen).
- Tänd på belysningar (kvällspass eller v.b.).
- Lås upp lifthus och alla fönsterluckor, det vill man säga ALLA, för att kunna se liftspåren och skidbacken.
- Kontrollera de uppgifter som behövs till lift Driftjournal. Se Bilaga 4, Exempel av Lift Driftjounal om vad som är relevant för oss i Bruket.
- Gör ordning för liftkortförsäljning (se Liftkort och Regler och Liftkassa och Kontanthantering).
- Koppla in nödstopp och fästa nödstopp pinna vid kanten av liftspår vid påstigning.
- Kontrollera liftspår en gång till innan man starta liften.
- Starta liften på från liftkontrollpanel genom tyck på ”Reset” och sedan ”Start”.
- Ta bort spärren vid liftstart.
- Beroende på situation och hur många som åker, planera och bestämma kösystem: en (alla kommer till samman kön), två (var sin kö från både sidor av liften) eller tre (om man måste ha en separat kö för skidskolan, de får ordna själva med kökäppar)
- Om man har två i liftpass, se till att en står alltid utanför lifthuset vid starten. Om man är ensam i liftpass, försök gå alltid ut mellan liftkortförsäljning. Man kan alltid be om hjälp av andra föräldrar vid behov.
- Uppmuntra åkare åker 2 och 2 även med någon som inte känner. Vid tävling och stort tryck på liftkö tvinga fram 2o2 genom att låta singel åkare vänta tills den blir ett par.
- Hjälp de som behöv vid påstigning.
- Om någon ramlade i liftspår utan att få loss bygeln, stanna liften omedelbart!
- Det vanligast orsak till att lift stanna är någon släpper för sent på toppen så att spärrlina gick av. Man kan tänka att sätta en rad käppar lite närmare så det hindra de åker för långt på toppen.
- Säg till åkare att ingen få släpa lift i mitten på liftspåren, framför allt inte innan liftmaskar. Det kan leda till att lift fastna på mask eller slå andra åkare framför eller efter denna.
- Man få ta en macka och en kopp kaffe från fikan om man står för helgpass. Medhava egna mat/dricka/frukter rekommenderas.
- Mot stängningsdags om det passa, plocka ner/in kökäppar och andra saker som inte behövs.
- Fyll i redovisningen för liftkassan.
- Ring nästa liftpass och kommer överens om hur vill man lämna liftväskan.
- Vid stängningsdags, spärra av påstigning, stoppa lift genom att tycker ner nöddstopp vid påstigning efter sista åkare har kommit på torpen.
- Plocka in nödstoppstolpar och kabeln.
- Stäng och lås fönsterluckor, lås lifthus, släcka alla belysningar (belysning på husfasaden ska alltid på) efter har kollat att ingen är kvar i skidbacken.
- Kör ut bilen och lås grinden.
Skidåkning är förenad med en viss ökad risk för skada och olycka. Under de tider när JAK är ansvarig för driver skidbacken helt ideellt. Därför åker alla på eget risk. Vi ska däremot göra allt vi kan för att minimera alla risker. Följande säkerhet bestämmelse gäller vid Bruket Skidbacken:
- Hjälm är obligatoriskt för alla barn upp till 15 år.
- Ryggskydd rekommenderas starkt. Men obligatoriskt för alla barn under träning och tävling.
- Ej sick-sackåkning i spåret.
- Släpp inte lift i mitten av liftspåret, framför allt inte innan en liftmask. Fjäder i våra liftbygeln är ofta svaga vilket leder till att den fastna på mask eller slå andra i liftspåret.
- Gå av lift så fort man kommer upp i torpen vid avstigning. Kasta inte bygeln. Se till att ingen står framför en innan man släpp lift.
- Medbringare går ganska lågt vid påstigning vilken gör att det är lätt att få den på huvud. Det är därför viktigt att titta bakåt vid påstigning.
- Rodbanan som ligger på andra sidan of Bruket är helt utanför liftpersonals syn.
- Pulkåkning sker enbart på anvisade områden.
- Oplanerad bansättning för extra träning får enbart sker utanför ordinarie lifts öppningstid
Om trots allt har en olycka inträffat:
- snabb överblick över skadeplatsen – vad har hänt?,
- Är det fråga om olycksfall eller sjukdomsfall?
- Se till att det inte finns några andningshinder, skapa fri luftväg!
- Behöver andningen understödjas? eller Hjärt- och lungräddning? Se Bilaga 1, Livräddande första hjälp till vuxna och Bilaga 2, Livräddande första hjälp till barn som publicerad i Vårdguiden.
- Stoppa större yttre blödningar!
- Det är bråttom när det gäller att säkra livsfunktionerna!
- Annars i övriga fall är det vanligen ingen brådska. Det gäller att arbeta lugnt och metodiskt. Tänk efter före! Planera innan du handlar!
- Om tiden tillåder sök förälder eller bekante till skadade och kommer överens om planet.
- Ring SoS Alarm (eller ber någon annan ringa) när det är klart vilken skada det rör sig om. Vid tveksam Ring!
- När du ringer, var beredd att uppge
- Varifrån du ringer (Bruket skidbacken vid Görvälns Slotts i Järfälla, telefon till lifthus
- Vad som har hänt och var det har hänt
- Hur många som är skadade.
Mer information om Första hjälpen i skidbacken hittar du i SLAOs ”Handbok för Lift & Pist” som står i hyllan ovanför TV-apparat.
Det allra mesta orsak till att liften stanna är någon släppte lift för sent och bygeln tog ut spärrlina på torpen. Alla i klubben: tränare, lagledare, föräldrar och barn, bör känna till vad spärrlina ligger och hur kan man koppla in den igen. Om man råkar befinner sig i torpen eller närmare torpen i avstigning, hjälpa till och kollar om spärrlina är av eller nödstopp mask vid avstigning är nedtryckt. I så fall, återställa den som berör. Om alla uppmärksammar detta så slippa man går upp spåret från lifthuset.
- Det första man gör är att kontrollera liftspåret om någon har ramlat eller skadat i liftspåret.
- Försök att kommunicera med folk på torpen eller nära torpen och ”ber” någon att kolla spärrlina och nödstopp.
- Kolla också att nödstopp vid lifthuset är inte nedtryckt eller om det är någon glapp i nödstopps kontakten på gavel av lifthuset.
- Om man har fått signal från torpen att avbrutet är återställt, går in till liftkontrollpanel i lifthuset och tycker på ”Reset”.
- Om det lyser fast grönt så är avbrott i liftomlopp återställt.
- Kolla att alla i liftspåret är beredda innan man starta om liften.
- Om det brinkar röd vid ”Avbrott” på liftkontrollpanelen, det betyder att det är fortfarande avbrott i liftomlopp.
- Om man inte kan få kontakt med någon på torpen får man går eller köra upp själv och kontrollera spärrlina, nödstopp och även brytpinne vid varje liftmask.
Ring någon i liftgrupp om vid behov. Telefonnummer hittar ni under rubrik Kontakt.
Alla som åker upp med lift ska har liftkort, med följande undantag:
- Barn under 7 år med hjälm och vuxens sällskap
- Om det är uppmuntrade av tränare, E-barn föräldrar får åka lift med syfte att hjälpa barnen upp i liften.
- Vid tävling, föräldrar till tävlingsbarn får åka upp till starten vid behov.
Det kommer att finnas följande liftkort:
- Säsongskort: 700:-, gäller under hela säsong, alla tider.
- 120 kort: 120:-, gäller för vuxen för heldag
- 80 kort: 80 :-, gäller för vuxen: f.m./e.m./kväll, ungdom: heldag
- 60 kort: 60:-, gäller för ungdom: f.m./e.m./kväll/tävling
Alla tränare kommer att få ett tränarkort av styrelsen, som gäller också som liftkort. Det kommer att finnas några st Gästkort i liftväskan som kan lånas ut till person som anses har ett PR-värdet till JAK. Vid fråga rådgör JAK Styrelsen och liftgruppen.
- Kontrollräkna ingående kassa.
- Var noga med att numren och antalet sålda liftkort stämmer överens med de fysiska liftkorten.
- Räkna ihop utgående kassa och lämna ca 500,- kvar i växel kassa. (om försäljningen har varit liten kan hela försäljningsbeloppet lämnas i kassan)
- Dagskassan sätts sedan in på Handelsbanken 6921-127567682 eller betalas till Bankgiro 5678-5108, och meddela genom maila till
om insatt belopp. (Kassan kan också lämnas direkt till Karin Pettersson.)
- Skriv alltid under redovisningen och skriv även ett namnförtydligande.
- Även om det ej skett någon försäljning skall en redovisning skrivas. Detta för att klubben ska kunna göra en korrekt redovisning gentemot kommunen vid säsongens slut.
Ett exempel på hur redovisa liftkassa hitta du i Bilaga 3, Exempel av liftkassa redovisning.
Årskort/säsongskort 08-09
Alt 1: Under vintern 07-08 skulle alla aktiva medlemar betala årskort/säsongskort via träningsavgiften. Det blev tyvärr ingen snö att åka på under vintern 07-08. For de som har redan betalt årskort, behöver inte betala igen. Det är bara kviteras ut ett årkort.
Alt 2: For de som inte har betalt före såsongen eller för de som är ny medlemmar, kvittera ut ett årskort, tag med en AVI och betala hemma inom 10 dagar.
Alt3: För icke-JAKmedlem, betala kontant i liftkassan eller med kort via café.
Det kommer att ordna ett antal utbildningstillfäller för de som behövs. Ett innan säsongsstart och 1-2 gånger under säsong. Exakt datum/tiden meddelas senare via respektive lagledare.
Information kommer. Vid fråga rådgör styrelsen eller liftgruppen.
Tel Mob Email
Lifthus: 08...
Liftgrupp:
Bo Liu 08... 07... 
Lars Kornberg 07... 
Kassör:
Mette Wandahl 07...
JAK sekretare:
Michael Hjorth 08... 08... 
Ordförande:
Carl Johan Borgenstam, 01... , 07... 
Kommunens Liftansvarig/Liftskötare
Per Orlebäck 
Bilaga 1, Livräddande första hjälp till vuxna
Livräddande första hjälp används vid olyckor och akuta sjukdomstillstånd, till exempel medvetslöshet på grund av stroke, hjärtstillestånd, förgiftningar, kramper och diabetes/insulinkoma.
Livräddande första hjälp ges på plats inom några minuter efter ett olycksfall eller hastigt insjuknande, i väntan på att ambulansen ska komma. Det gäller att snabbt hjälpa den skadade eller sjuke att få i sig syre eller förhindra denne från att förblöda. Så här gör du:
Kontrollera i tur och ordning medvetande, andning, puls och ge den hjälp som behövs:
1. Är personen vid medvetande?
Skaka försiktigt i skuldrorna och ropa ”Hur mår du?”.
Ja, personen reagerar: stanna kvar - personen kan bli sämre.
Nej, personen är medvetslös: kontrollera andningen.
2. Andas personen?
Skapa fri luftväg genom att lyfta underkäken. Böj huvudet försiktigt bakåt. Titta om bröstkorgen höjer sig.
Lyssna efter andningsljud. Känns någon andning mot kinden?
Ja, personen andas: lägg i framstupa sidoläge.
Nej, personen andas inte: kontrollera pulsen.
3. Har personen puls?
Lägg fingrarna i gropen vid sidan av struphuvudet och känn efter puls i minst fem sekunder och högst i tio sekunder.
Ja, personen har puls: ge mun-till-mun-andning.
Nej, ingen puls: starta HLR, hjärt-lung-räddning.
Lägg den skadades arm, som är närmast dig, på marken i en rät vinkel ut från kroppen. Lägg andra armen över bröstet. Fatta tag om bortre skuldran respektive bortre knäet och vänd över personen mot dig. Böj det översta benet i nästan rät vinkel. Lägg översta armens hand under kinden. Kontrollera att det finns fri luftväg.
Håll den skadade varm.
Stabilt sidoläge: Lägg den bortre armen över bröstet.
Lägg den skadades arm, som är närmast dig, på marken rakt ut från kroppen. Fatta tag om bortre skuldran respektive bortre knäet och vänd över personen mot dig.
Böj det översta benet i nästan rät vinkel. Lägg översta armens hand under kinden. Kontrollera att det finns fri luftväg.
Illustratör: Anna Ödlund
1. Lyft underkäken och böj huvudet försiktigt bakåt. Täpp till näsborrarna med tumme och pekfinger.
2. Ta ett djupt andetag, gapa stort och slut dina läppar runt den skadades mun och blås långsamt in luft under två sekunder. Kontrollera att bröstkorgen höjer sig, då har du gjort rätt. Om bröstkorgen inte höjer sig lyft underkäken mera uppåt, täpp till näsan bättre och försök igen.
3. Höj ditt huvud och ta ett nytt andetag medan den skadade andas ut och bröstkorgen sjunker ihop.
4. Fortsätt med inblåsningarna i normal andningstakt, det vill säga 12 –16 inblåsningar per minut. Om andningen återkommer placera i stabilt sidoläge.
1. Gör två inblåsningar enligt mun-till-mun-andning.
2. Gör hjärtkompression: Lägg händerna ovanpå varandra ovanför nedre delen av bröstbenet. Tryck till snabbt och rejält femton gånger med basen av handflatan, snabbare än en i sekunden.
3. Upprepa 1 och 2 tills andning och puls återkommer eller så länge du orkar i väntan på professionell hjälp.
Ta vad du har att lägga på blödningen, till exempel en handske eller en halsduk. Tryck hårt med handen. Höj den skadade kroppsdelen.
- Brännskador:
kyl ned den brända ytan med vatten under minst en kvart. Var försiktig om den skadade personen är ett litet barn. De tål inte kyla på samma sätt som en vuxen person.
- Förgiftning:
ring Giftinformationscentralen telefon 08... . Ring 112 om det är akut.
- Stänk i ögat:
skölj med vatten i några minuter, 10-15 minuter vid stänk av frätande ämnen.
- Inandning av farliga ämnen:
ta ut den skadade i friska luften, lossa kläderna, ring Giftinformationscentralen eller sjukhus.
- Nedkylning: ta av de våta klädesplaggen och värm upp personen långsamt. Linda om möjligt in armar, ben och bål var för sig. Kroppsvärme är den bästa värmekällan.
- Beskriv vad som har hänt.
- Tala om vem du är och varifrån du ringer.
- Ange antalet skadade, hur många som är barn respektive vuxna, typen av skador.
Bilaga 2, Livräddande första hjälp till barn
Andning och blodcirkulation skiljer sig hos barn i olika åldrar. Därför ser första hjälpen till barn lite olika ut beroende på om de är under ett år, mellan ett och åtta år eller om de är över åtta år. Barn över åtta år ger man första hjälpen till på samma sätt som till vuxna.
Precis som när du ger första hjälpen till vuxna, behöver du kontrollera barnets medvetande, andning och puls för att kunna ge livräddande första hjälp på rätt sätt.
1. Är barnet vid medvetande?
Nyp eller skaka barnet försiktigt i axlarna. Ropa på barnet.
Reagerar barnet är det vid medvetande. Stanna kvar och observera. Läget kan snabbt förvärras. Ring 112 vid behov.
Reagerar inte barnet är det medvetslöst. Ropa på hjälp. Om barnet inte redan ligger på rygg, vänd barnet försiktigt. Stöd barnets huvud och var rädd om nacken när du vänder det.
2. Andas barnet?
Gör haklyft: Böj försiktigt barnets huvud bakåt genom att lägga ena handen på barnets panna. Lyft barnets haka med den andra handens pek- och långfinger. Hos barn under ett år är det viktigt att vara mycket försiktig. Böjs huvudet tillbaka för kraftigt är det risk att luftvägen blockeras. Finns det risk för nackskada är det viktigt att vara rädd om nacken.
Kontrollera andningen genom att hålla ditt öra nära barnets näsa och mun. Rör sig barnets bröstkorg? Hörs andningsljud? Känns någon andning mot kinden?
Barnet andas – lägg det i stabilt sidoläge! Fortsätt att kontrollera att barnet andas, det vill säga att luftvägen är fri.
Barnet andas inte– ge fem långsamma inblåsningar. Om det inte går att blåsa eller om bröstkorgen inte höjs vid inblåsning kan det sitta något föremål i halsen. Ta då bort det! Se instruktioner i artiklarna till vänster; om barn som sätter i halsen.
3. Har barnet puls?
Precis som på vuxna hittar du pulsen på barn över ett år genom att lägga fingrarna vid sidan av struphuvudet. På barn under ett år hittar du pulsen lättast genom att trycka fingarna på insidan av överarmen.
Barnet har puls – ge inblåsningar under en minut och ring sedan 112. Fortsätt sedan att ge inblåsningar och kontrollera pulsen med jämna mellanrum. Omkring 20 inblåsningar per minut är lagom.
Barnet har inte puls– ge hjärt- och lungräddning (HLR).
Lägg den arm som är närmast dig, rakt ut med armbågen böjd uppåt i en rät vinkel. Lägg andra armen över bröstet.
Fatta tag i bortre skuldran och bortre knäet. Stöd barnets huvud i ditt armveck samtidigt som du vänder barnet mot dig.
Böj det översta knäet i nästan rät vinkel och lägg översta armens hand under kinden.
Kontrollera andningen – se, lyssna, känn!
Ring 112. Stanna kvar och observera. Läget kan snabbt förvärras.
Gör haklyft. Lägg din mun över barnets mun och näsa. Blås långsamt in luft under en och en halv sekund. Tänk på att barnet har små lungor. Den luft du har i din mun är ofta lagom. Kontrollera att bröstkorgen höjer och sänker sig.
Gör haklyft. Täpp till näsborrarna med tumme och pekfinger, lägg din mun över barnets och blås långsamt in luft under en och en halv sekund. Blås in så mycket luft att bröstkorgen höjs och sänks.
Gör fem bröstkompressioner: Tänk dig en vågrätt linje mellan barnets bröstvårtor. Lägg två fingrar längs med bröstbenet mitt mellan bröstvårtorna precis nedanför den tänkta linjen på barnets bröstben. Tryck ned bröstbenet ungefär två centimeter med fingrarna. Nedtryckningarna ska vara snabba och rytmiska med en frekvens på nästan två kompressioner per sekund. Växla mellan att göra en inblåsning och fem kompressioner under en minut och ring sedan 112. Fortsätt därefter med hjärt- och lungräddningen tills hjälpen är på plats.
Gör fem bröstkompressioner: Placera din hand över barnets bröstben. Sätt ditt långfinger på bröstbenspetsen och placera pekfingret bredvid. Placera sedan samma hand ovanför den punkt där pekfingret var. Tryck ned bröstbenet tre centimeter med handloven. Nedtryckningarna ska vara snabba och rytmiska med en frekvens på nästan två kompressioner per sekund. Växla mellan att göra en inblåsning och fem kompressioner under en minut och ring sedan 112. Fortsätt därefter med hjärt- och lungräddningen tills hjälpen är på plats.
- Blödningar: ta bort eventuell täckande klädsel, tryck över såret med fingrar eller hand, gärna med ett förband eller rent tyg. Lyft upp den skadade kroppsdelen ovan hjärthöjd. Vid större blödningar bör den skadade ligga ner först.
- Brännskador: kyl endast ned den brända huden med svalt vatten i åtminstone tio minuter. Tänk på att små barn inte tål kyla på samma sätt som vuxna. Ta bort eventuell täckande klädsel och täck skadan med förband eller rent tyg som inte luddar.
- Förgiftning: ring Giftinformationscentralen på telefon 08-... eller 112 om det är akut.
- Stänk i ögat: skölj med vatten i några minuter. Vid stänk av frätande ämnen rekommenderas sköljning i minst 20 minuter.
- Inandning av farliga ämnen: ta ut den skadade i friska luften, lossa kläderna, ring Giftinformationscentralen eller sjukhus.
- Beskriv vad som har hänt.
- Tala om vem du är och varifrån du ringer.
- Ange antalet skadade, hur många som är barn respektive vuxna, vilken typ av skador.
Bilaga 3, Exempel av liftkassa redovisning
Bilaga 4, Exempel av Lift Driftjounal