I går lördag, deltog jag som en av sju simmare i Vidösternsimningen i trakten av Värnamo. Sjön Vidöstern skulle simmas från norr till söder, en sträcka på 21 km. Det kom att bli en riktigt tuff resa eftersom det blåste rejält hård västlig vind, 8-10 m/s. Det var vad kanotisterna kallar rodeosjö, dvs när man sitter i kanoten så är det svårt att parera för vågorna, som kommer från alla håll, kan det tyckas. Som att sitta på en tjur på en rodeo, helt enkelt. Att simma i sådan sjö är inte lätt.
Starten gick kl 7.00 och på vägen ned mot Dörarp skulle vi passera 5 depåer för registrering och mat och dryck. Var och en hade gjort i ordning sina "rätter". Själv gick jag på sportdryck (Vittagro), gel, en banan och en ostkaka för att dämpa hungerkänslor. Vid varje depå samlades gänget ihop och sedan simmade vi vidare. Den värsta sträckan var 2,8 km och simmades på 1.14, vilket säger en del om hur svårt det var. Fast jag tror att sträckan är felmätt. Riktigt så sakta kan jag inte ha simmat. Men jisses vilka vågor det var.
Jag hade kalkylerat med att använda 7 timmar plus depåstopp. Jag kom i mål kl 16.49 , dvs efter 8 timmar och 49 minuter. Om man räknar bort 50 minuter för depåerna så blev den effektiva simtiden ganska precis 8 timmar. Jag kom i mål som trea, men det här var ju inte någon riktig tävling, eftersom gruppen samlades upp vid varje depå. Två av simmarna kunde inte fullfölja.
Efteråt har man naturligtvis ont i axlar och armar. Men framför allt är jag trött i skallen. Det är precis som om tankeverksamheten går på halvfart. Jag skiter i träningen idag!
/Lennart
Här kan du läsa artikeln i Kumlanytt!