KICK OFF
I lördags träffades 16 st tränare, från både Kumla och Hallsberg, för en gemensam Kick Off. Vi samlades 07.45 vid kansliet i Kumla. Jag delade upp dem i 4 olika bilar, där vi hade Mats, Carina, Krister och jag själv som chaufförer. Vi skulle ha varit 20 st, men det kom 2 sena återbud, 1 sjukdom + 1 som var tvungen att jobba
Kl. 08.45 var vi framme vid Boda Borg i Karlskoga. Jag delade upp dem i 4 olika lag. Indelningen blev efter 2 saker. Dels de som skall jobba ihop till hösten och dels en blandning mellan Kumla och Hallsberg. Lagen såg ut som följande:
Lag 1 = Lena, Madde, Hanna och Isabell.
Lag 2 = Mats, Magnus, Lovisa och Carina
Lag 3= Krister, Madde Å, Evelina, Kenan
Lag 4 = Therese, Anette, Jenny och Matilda
Vi fick ett omklädningsrum, där alla jackor och väskor låstes in.
Personalen på Boda Borg samlade upp oss och hade en gemensam genomgång hur det fungerar praktiskt. Sen kastade vi oss alla in i cellerna. Svetten sprutade, in och ut genom cellerna. Det tog ett tag innan man kom på hur det fungerade, så en del celler fick man gå igenom ca 10 gånger innan man förstod vad det var man fick och inte fick göra.
Jenny skadade sitt ena knä som svullnade upp och blev blått, men hon bet ihop och fortsatte. Madde Å, rev upp översidan på sin hand, ja det blev många ömma knän, då de flesta celler innebar att krypa upp, ner, igenom och över olika saker. Isabel hade ett försprång då hon var förberedd och hade med sig knäskydd.
De olika lagen sprang genom huset, och vi möttes emellan åt, med stora leenden. Men det var inte många som ville dela med sig av hemligheten hur man skulle klarar av en viss cell. Alla ”mörkade” om hur många celler de egentligen klarat.
Kl. 12.00 samlades ett vrålhungrigt gäng för gemensam lunch. Det bjöds på Taco buffé, och den smakade underbart. Dels var man helt slut, dels var det så trevligt att samlas vid ett långbord. Man fick äta hur mycket man ville, och vi alla tog en andra omgång mat. Då helt plötsligt hände något! ALLA började dela med sig, om hur man skulle klara en viss cell. Tips och råd haglade mellan de olika lagen och en ny energi började lysa i ögonen.
En del tjuvstartade redan 12.30 en del vilade fram till kl. 13.00
Helt plötsligt började de olika lagen plocka stämplar (nycklar), efter de tips och råd de fått vid lunch, fast en del celler var omöjliga att ta sig igenom.
Skratten ekade genom huset, speciellt i en cell med ett spindelnät. Där fastnade den ena efter den andra, och jag kan verkligen skryta med att vårt lag (4) skrattade och handgripligen slet en hysteriskt skrattande Jenny genom nätet, och vi klarade det! Ja inte hela cellen men vi alla tog oss igenom nätet….vilket var en stor bedrift
Många ögonblick kommer etsa sig fast på våra ögon.
Mats och Magnus busiga blickar, som små barn. Det lyste om dem som små Spjuvrar
Kenan, som hela tiden kommenterade ” OOOOHHHH MYYYY GOOOOD”
Lena och Carina, med stora leenden, så fort vi träffades i korridorerna
Krister som peppade sitt lag som Paolo Roberto i Robinsson. Man hörde –” Kom igen nu då, det här fixar vi”
Jenny och Anette, som skrattade som tonårsflickor, ett skratt som smittade, så det slutade med att vi andra skrattade för att de skrattade
Matilda och Evelina som redan varit på Boda Borg och försökte på ett pedagogiskt sätt förklara för oss andra hur vi skulle göra. Inte en helt lätt uppgift med hysteriskt skrattande folk
Madde och Madde som gav järnet
Tonåringarna Isabel och Hanna, som var överlägsna. De var helt outstanding och klarade allt.
Lag 1, tog inte flest stämplar men de vann ett pris från Boda Borg, för att de klarat 9 specifika celler. De hade klarat Boda Borgs Quest. Detbgjorde inyte de andra lagen
De lag som tog flest stämplar, var lag 2 och 3. Jag tror de tog ( klarade) 12 eller 13 celler
Vårt lag kom absolut sist med 8 klarade celler, men det gjorde ingenting, för vi hade så roligt. Vi klarade många många fler celler men vi både glömde att stämpla och vi tappade luckan flera gånger, så egentligen skulle vi ha vunnit ;)
Med ömma knän och muskler var det underbart att få sätta sig i bilen hem. Aldrig har väl ett bilsäte varit så skönt
Jag vet inte hur det är med Er andra, men jag har träningsvärk på de mest udda ställena, så som i armhålorna, men detta kommer jag leva på länge
Tillsammans kan vi göra det mest omöjliga. Samarbete, glädje och gemenskap…det som står för en härlig förening.
Jag är verkligen glad att Nautilus har Er, som tränare!
Ni är BÄST, glöm inte det
Vid tangentbordet
Therese