Jag anar att ni alla har läst eller hört om det hemska som har hänt i vår lilla by. Hur en människa förlorade livet.
Mord i byn och tankarna går till familjerna vars mark nu rubbats. Det är svårt att tänka prata och fundra kring det som har hänt. Att vakna upp till rubrikerna Mord i Vuollerim är som tur var ingenting man gör men nu har det hänt och visst påverkas man. Jag vet många som har ringt anhöriga för att höra att dom lever höra om någon vet vem det är. Vi lever så tätt ihop i byn och hjärtat gör ont.
Sådana dagar som dessa inser man att man har så mycket att vara glad för i sitt liv. Så många nära så många härliga dagar tillsammans med dom man tycker om. För oss som gillar hästar, njuta av dagarna i stallet tillsammans med våra hästar, känna hur härligt livet är när hästen sätter fart. Kanske lär vi oss att uppskatta det lilla i livet, jag hoppas det.
Mina tankar går till de drabbade familjerna och jag har en förhoppning om att jag hädanefter ska ta tillvara på livet, om jag inte redan gjorde det.
/En något lessen Vuollerimbo.